atlasrese

Tjena alla glada i sverige. Idag är min sista dag på Campogrande, under dessa tre veckor har jag haft både bra och dåliga dagar, har även samlat på mig både bra och dåliga erfarenheter. Campogrande är ett ställe som måste några av de mest ödmjukaste kockarna jag har träffat. De var väldigt måna om att jag skulle lära mig och ha kul, de var mycket hjälpsamma när jag hadde frågor om tex vart man kunde handla billigast mat, vart man kunde se prossesionen och vart man kunde hitta sevärdigheter i valladolid och är mycket tacksamm för det. Dock så måste jag erkänna att trots kockarnas intresse för mat och matlagnings skicklighet, så var deras kvalité inte den bästa. Detta beror på deras inköp av helfabrikats desserter exempelvis deras färdiga tiramisu ,glass och användning av micro. Förutom dessa saker så var campogrande en mycket bra restaurang med mycket trevlig personal där man får känna den sanna spanska simpla men utsökta matkulturen och vem vet kanske är helfabrikat och micro vanligt i spanska kök fastän vi aldrig skulle kunna tänka oss det i en redig restaurang? De två första veckorna var jag på campograndes restaurang där de serverade traditionella spanska för- och varmrätter med hel- eller halvfabrikats desserter. Pga att de två killarna i varmköket (andrés och javier) har jobbat ihop i 9år och har ett "system" så var det svårt att jobba med dom utan att vara i vägen och göra dom iriterade så jag höll mig till kallköket under service och till varmköket under missen. Där fick jag göra allt från morotskaka till salsaverde, ungsbakade äpplen till fylda ungsbakade svampar. Trots att deras matlagning inte var den mest imponerande så fick jag lära mig traditionella spanska rätter som var mycket goda och mycket enkla. Nu den sista veckan på campogrande bestämde jag mig för att jag ville testa jobba på deras tapasbar, dels för att jag tycker att de som jobbar på tapasbaren var härligare och jobba med och för att jag kände för att jag redan lärt mig det mesta i restaurangen. detta är även tur eftersom att idag kl 05. på morgonen körde en bil rakt in i campograndes restaurang och rev ner i stort sett en hel vägg. på tapas baren får jag göra allt från kalla rätter till varmrätterna, men jobba med betydligt långsammare tempo än på restaurangen, ibland blir det så att man står stilla utan att göra något eftersom att det inte finns några gig. Trots detta så trivs jag riktigt bra där och även om att jobba med det dom jobbar med på ramiros, har vart min dröm i ca 3 år så kommer det bli tungt och sorligt att lämna dem. Hur som haver så ser jag fram emot de tre kommande veckorna och kan knappt vänta tills jag får stå i köket och laga mat som jag aldrig trode jag skulle få chansen att laga. Tack gary för att ha introducerat mig för moleculärgastronomi och väckt mitt brindande intresse för denna kokkonst och tack amie och anders för att ha skickat iväg mig på denna resa, jag är riktigt lyckligt lottad. Att få se de bästa och mindre bra sidorna ur denna branch är inte många som får se på en praktik och jag känner mig riktigt glad över att ha fått chansen att praktisera på campogrande och lära känna dessa underbara mäniskor som jag förhoppningsvis kommer ha som vänner en lång tid framöver. nu ser jag framemot de tre kommande veckorna på ramiros och hoppas jag lärmig minst lika mycket om inte mer och lär känna nya härliga mäniskor. det var allt för denna gång från "Marcel The Man" i valladolidtown.